Kristoffer Ekman er medlem i svensk PGA og har jobbet åtte år som instruktør, blant dem fem år i Norge på Grenland GK. Han studerer nå kognitiv neurovitenskap ved Högskolan i Skövde.
Människor är fantastiska. Vi lär oss nya saker hela tiden. Är det inte en ny genväg till jobbet, så är det att säga ”hej” på thailändska, eller i bästa fall, att slå en pitch med backspinn. Men hur går det till egentligen? Vad är det som gör att vi helt plötsligt kan åstadkomma nya saker?
Lära nytt
”Det går inte att lära gamla hundar att sitta”, sägs det ibland. Just exakt vad som gäller för dessa stackars hundar vet jag inte men om vi tar och byter ut dem mot människor så har vi lyckats skapa ett ganska kraftigt missvisande påstående. Det går nämligen visst att lära sig nya saker även på äldre dar. Åtminstone enligt de senaste två decennierna av neurovetenskaplig forskning.
Ett konkret exempel på detta är studier som gjorts angående inlärning av enklare motoriska rörelser hos äldre. Personer blev då instruerade att utföra en specifik sekvens av rörelser med tummen och pekfingret. Redan efter 15 minuters träning av den nya rörelsen märktes förändringar i hjärnan och en tydlig förändring i prestation. Så inte nog med att vi kan lära oss nya saker, vi gör det relativt snabbt också.
Förändra hjärnan
Det är i synnerhet förändringen i hjärnan som är intressant att förstå. Hjärnan är vårt huvudkontor så att säga och det är härifrån vi styrs. För att åstadkomma nya saker på utsidan måste en förändring ske på insidan och då främst i hjärnan.
Plasticitet är begreppet som förklarar det hela. När vi lär oss, stärks förbindelser i hjärnan som är kritiska för den nya funktionen eller beteendet, samtidigt som försvagning sker av andra förbindelser som inte används. Vår hjärna är alltså under stadig förändring.
Närmare förklaring
För att förklara det hela något mer exakt, så kan långvarig förändring i hjärnan gå till på två olika sätt. Antingen skapas det nya neuroner utifrån stamceller i hjärnan, eller så skapas nya kommunikationsvägar mellan redan existerade neuroner i hjärnan.
Kommunikationen mellan neuronerna i hjärnan är det helt fundamentala bidraget bakom våra olika förmågor såsom t.ex. motoriska rörelser, perception och minnesprocesser. Området där denna kommunikation i nervsystemet tar plats kallas synaps.
När en bestående förändring i hjärnan är etablerad så innebär det att en förstärkning av synapser i nervsystemet har skett, och detta benämns långtidspotentiering (LTP). Detta är alltså en positiv fysiologisk förändring som gör att vi kan åstadkomma nya saker. Hjärnan kommunicerar och signalerar bättre och mer effektivt.
Möjligtvis är motsatsen till LTP ännu mer intressant. Långtidsdepression (LTD) betyder nämligen att kontakten mellan synapserna i nervsystemet har försvagats istället för förstärkts. Detta innebär med andra ord att om kommunikationen i hjärnan inte stimuleras, så försvagas den, och vår förmåga att då utföra en viss funktion försämras. ”Use it or loose it” med andra ord.
Använda kunskap
Hur ska vi då kunna dra nytta av denna kunskap? Vad finns det egentligen att ta med sig till golfbanan i det här? Begrepp som synaps eller LTD kommer ju troligtvis inte direkt se till att vi sänker fler 1-meters puttar. Tyvärr, vill säga. Däremot tror jag kunskapen kan bidra till insikter kring hur vi ser på vår egna framdrift mot att bli en bättre golfare.
Vi behöver alltså stimulera alla delar av vårt golfspel med jämna mellanrum. Om vi inte gör det så kommer vi helt enkelt att bli sämre på de delar som vi inte tränar. Och detta är viktigt att förstå tycker jag. Vi blir alltså sämre. Det är inte så att vår förmåga bibehålls så som den var senast vi tränade på den utan vi kommer gradvis att förlora förmågan.
Om vi däremot gör det, stimulerar hjärnan alltså, så blir möjligheterna plötsligt oändliga. Vi kan då faktiskt lära oss nya saker! Och, dessutom, kan de saker vi har kämpat för att få till, få stanna kvar i vårt repertoar. Vi utvecklas med andra ord och plussar på med förmågor, kunskaper, funktioner och kvalitéer i vår verktygslåda.
Skapa stigar
Ett metaforiskt synsätt som kan vara till hjälp, för att förstå kopplingen mellan vad vi gör och vad som händer i hjärnan, är att tänka sig hjärnan som en tät skog.
Om vi ska på upptäcktsfärd i en denna täta skog så kommer det till en början att vara mödosamt att ta sig fram. Vi kommer att få kämpa och det kommer ta lång tid att nå vårt mål. Ingen har tidigare utforskat vägen så det kommer att vara massor av grenar och kvistar som är i vägen för oss.
På samma sätt får vi ofta kämpa för att klara av saker för första gången inom golfen. Vår allra första putt gick troligtvis över hela övningsgreenen och det tog säkert tio försök att komma ur bunkern första gången. Men när vi sedan har testat oss fram ett antal gånger så blir det bara enklare och enklare. Vi har då börjat skapa en stig i vår skog.
Genom att upprepade gånger försöka gå samma stig så har de olika hindren plötsligt försvunnit och vi kan nå vårt mål snabbt och enkelt. Om vi sedan fortsätter att gå på stigen lite då och då så kommer den alltid att finnas där och detsamma gäller våra lärda förmågor.
Om vi däremot glömmer bort att använda vår stig så kommer den sakta men säkert växa igen för att till slut vara helt borta. Återigen är det kvistar och grenar i vägen när vi ska ta oss till målet och det är lika mödosamt som första gången.
Påverka kommunikationen
Det som i slutet blir riktigt intressant att tänka på är, Hur kan vi påverka den neurala kommunikationen till vår fördel? Med andra ord, Vad kan vi göra för att lära oss snabbare, mer effektivt, och med mer bestående effekt? Forskningen erbjuder här en mängd olika intressanta svar.
Att hitta en stark mening i det vi håller på med verkar till stor grad kunna påverka långtidspotentieringen. Inom golfträning kan detta vara synonymt med att förstärka det bakomliggande syftet med olika övningar och moment i vår träning.
Sömn och vila har också en tydligt påvisad effekt. Inom forskning kring inlärning och minne är detta relativt etablerad kunskap, men vad som är intressant för golfen är att studier även visar på effekten inom inlärning av motoriska förmågor.
Repetition, aktiv testning, autenticitet, inre motivation, autonomi, sociokulturellt betonande av utmaningar, överraskningsmoment och koppling till gammal kunskap är alla ytterligare faktorer som har visat sig kunna påverka effektiviteten i vår inlärning av nya förmågor eller kunskaper.
Det verkar alltså finnas många konkreta saker vi kan ta till oss för att effektivisera vår framdrift som golfare. Med medvetenhet kring dessa faktorer kan kommande säsonger bli riktigt utvecklande och roliga. Så lycka till med utformningen av just Din golfhjärna!
